Staden ska var en attraktiv plats för boende, företag och besök........................................ 1

Mål för verksamhetsområdet.......................................................................................................................... 1

Verksamhet för barn och ungdomar............................................................................................................ 2

Kultur- och föreningsverksamhet................................................................................................................. 2

Stadsmiljöverksamhet........................................................................................................................................... 2

Ekonomiskt bistånd m.m........................................................................................................................................ 3

valfriheten ska öka..................................................................................................................................................... 4

Mål för verksamhetsområdet.......................................................................................................................... 4

skola för kunskap......................................................................................................................................................... 5

Mål för verksamhetsområdet.......................................................................................................................... 5

Förskola........................................................................................................................................................................... 5

Grundskola..................................................................................................................................................................... 6

Skolbarnsomsorg....................................................................................................................................................... 7

Särskola........................................................................................................................................................................... 7

Högre kvalitet i omsorgen...................................................................................................................................... 8

Mål för verksamhetsområdet.......................................................................................................................... 8

Äldreomsorg................................................................................................................................................................ 10

Individ- och familjeomsorg................................................................................................................................ 14

Stöd och service till personer med funktionsnedsättning......................................................... 17

En trygg och snygg stad......................................................................................................................................... 18

Mål för verksamhetsområdet........................................................................................................................ 18

Ekonomisk hushållning och sänkt skatt.................................................................................................. 19

Styrning och uppföljning..................................................................................................................................... 19

Norrmalms värdegrund...................................................................................................................................... 19

Norrmalms kommunikationspolicy............................................................................................................ 20

Samarbete med andra stadsdelsnämnder............................................................................................. 20

Kostnader för omstruktureringar............................................................................................................. 20

Ekonomiska förutsättningar......................................................................................................................... 21

Medarbetarna............................................................................................................................................................ 23

Staden ska var en attraktiv plats för boende, företag och besök

Mål för verksamhetsområdet

Kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet 2007-2009	Stadsdelsnämndens mål för verksamhetsområdet	Hur målen ska följas upp
Kultur och föreningsverksamhet/Verksamhet för barn och ungdom
Staden ska tillhandahålla god fritidsverksamhet för barn och ungdomar. Alla barn och ungdomar i stadsdelen ska ges möjlighet att uppleva och själva utöva olika former av kultur.	Alla barn och ungdomar ska erbjudas en god och varierad fritidsverksamhet och ges möjlighet att uppleva och själva utöva olika former av kultur.	Brukarundersökningar, egenutvärderingar.
Stadsmiljöverksamhet
Säkra möjligheterna till lokalt inflytande över angelägna stadsmiljöfrågor	Metoder för medborgardialog ska utvecklas Barnperspektiv och mobilitetsfrågor ska lyftas fram i planprocessen för Norra Stationsområdet	Brukarundersökningar
Arbetsmarknadsåtgärder
Öka förvärvsfrekvensen. Öka andelen som arbetar i privat sektor.	Öka förvärvsfrekvensen genom utökad samverkan med bl.a. det privata näringslivet.	Genom att följa upp i Paraplyet hur många som erhållit arbete.
Minska arbetslösheten bland ungdomar.	Minskad arbetslöshet bland ungdomar, särskilt bland långtidsarbetslösa.	Genom att följa upp i Paraplyet hur många som erhållit arbete.
Ekonomiskt bistånd
Alla som idag är socialbidragsberoende p.g.a. arbetsbrist ska garanteras insats inom fem dagar.	Alla som är socialbidragsberoende p.g.a. arbetsbrist ska garanteras en snabb insats.	Månatlig uppföljning i Paraplysystemet
Flyktingmottagande
Andelen nyanlända flyktingar som har arbete inom introduktionsperioden ska öka i jämförelse med 2006 års utgång. Andelen invandrare som har praktik/arbete kombinerat med svenskundervisning ska öka i jämförelse med 2006 års utgång.	Varje nyanländ flykting ska ges arbete, utbildning eller annan sysselsättning under introduktionsperioden.	Uppföljning i FLYKT- systemet

Verksamhet för barn och ungdomar

Stadsdelsnämnden ska tillhandahålla god och varierad fritidsverksamhet för stadsdelens barn och ungdomar. Sommarkollo ska erbjudas alla barn i stadsdelen i åldern 9-16 år som önskar plats.

Fritidsenhetens öppna verksamhet för ungdomar finns i Vanadisstugan. Under 2007 kommer en öppen fritidsverksamhet på kvällstid att starta vid Matteusskolan. Fritidsverksamhet för barn och ungdomar med funktionsnedsättning erbjuds i Tre Liljor. Fritidsenheten anordnar också sommaraktiviteter. Öppen förskola erbjuds i Vasaparken för hemmavarande föräldrar med yngre barn.

Kultur- och föreningsverksamhet

Det lokala kulturutbudet ska stärkas och utökas för att öka tillgängligheten till kulturen. Stadsdelsnämnden ska i samverkan med kulturnämnden, det fria kulturlivet och föreningar verka för att utveckla den lokala kulturen.

Stadsdelsnämndens förskolor och skolor ska på olika sätt ge barn och ungdomar i stadsdelen möjlighet att uppleva och själva utöva olika former av kultur.

Konsumentvägledning

Stadens konsumentverksamhet bedrivs inom stadsdelsnämnderna. Barn och unga ska prioriteras i konsumentinformationen. Stadsdelsnämnden ska erbjuda medborgarna lättillgänglig konsumentvägledning.

Norrmalms konsumentverksamhet omfattar både direkt rådgivning och förebyggande insatser. Den direkta rådgivningen är tillgänglig för frågor om konsumenträtt, förfarande vid reklamationer liksom för information om olika produkter och tjänster inför ett köp. Den prioriterade målgruppen för den riktade förebyggande konsumentverksamheten är ungdomar. Stadsdelens samtliga skolklasser i skolår 8 och 9 med hem- och konsumentkunskap på schemat erbjuds information om grundläggande konsumentkunskap.

Under våren organiseras en gemensam konsumentvägledning för stadsdelsnämnderna i innerstaden. Syftet är ökad tillgänglighet och effektivare resursanvändning.

Stadsmiljöverksamhet

Samhällsplanering

Stadsdelsnämndens arbete med samhällsplanering avser bl.a. att tillvarata lokala intressen och synpunkter så att medborgare ska ges möjlighet att påverka den fysiska utformningen av närmiljön. Det är viktigt att synpunkterna kan lämnas på ett tidigt stadium i planeringsprocessen, vilket bl.a. sker genom besvarande av remisser.

Lokalt inflytande över utvecklingsområden

Stadsdelsnämnden ska delta aktivt i planeringen av utvecklingsområdet Norra Station. Stadsliv, mobilitetsfrågor och kommunal service ska lyftas fram i planprocessen. Nämnden ska bevaka att stor vikt läggs på barns utemiljö i området och att det finns attraktiva boenden även för äldre. Arbetet sker i samverkan med stadsbyggnadskontoret och Solna stad.

Miljöarbete

Miljöarbetet ska integreras i det ordinarie arbetet i verksamheten och ska syfta till att höja kvaliteten i verksamheten. Genom miljöprofilering kan verksamheter bli ett attraktiv val för många brukare.

Förvaltningen deltar i följande samarbetsprojekt under 2007:

· Upptäck naturen i innerstaden (naturguidning för förskola, skola och allmänhet i samarbete med Svenska Naturskyddsföreningen)

· Säker och lekvänlig skolväg (Samverkan för hållbart resande)

· Bilpool (Stockholm Mobilitet)

· Fler cyklister i Stockholm (Stockholm Mobilitet)

· Samhällsplanering (Stockholm Mobilitet)

Ekonomiskt bistånd m.m.

Försörjningsstödsenheten handlägger alla ärenden som avser ekonomiskt bistånd. I arbetet ingår motivationssamtal, bedömningar och beslut om ekonomiskt bistånd eller andra insatser som leder till självförsörjning. Enheten handlägger även boutredningsärenden. Budget- och skuldrådgivaren på enheten erbjuder hushållsekonomisk rådgivning. Den 1 januari 2007 träder förändringar i skuldsaneringslagen i kraft som innebär ett utökat ansvar för att ge stöd.

Enheten fortsätter samarbetet med en arbetsmedicinskt kompetent läkare. Syftet är att säkerställa verklig arbetsförmåga eller i förekommande fall medicinska hinder för arbete samt i vilken omfattning detta föreligger för den grupp vars arbetsförmåga är oklar.

Flyktingmottagande

För varje nyanländ flykting upprättas en individuell introduktionsplan anpassad utifrån den enskilde individens behov. Även rätten till introduktionsersättning prövas. För de flesta gäller samverkan med arbetsförmedling och utbildning i svenska för invandrare (SFI). För barnfamiljer ges särskild information. För alla SFI-studerande finns individuellt anpassade åtgärder vilka syftar till att bereda dem heldagssysselsättning. Gruppen nyanlända flyktingar beräknas vara ett fåtal under verksamhetsåret.

Snabb insats för arbetslösa

Stadens mål är att alla som idag erhåller ekonomiskt bistånd p.g.a. arbetsbrist ska garanteras insats inom fem dagar. Särskild fokus ligger på personer utan arbete i åldern 18 – 25 år. De remitteras direkt efter nybesöket till en arbetskonsulent vid enheten. För övriga som erhåller ekonomiskt bistånd p.g.a. arbetsbrist sker ett samarbete med den lokala arbetsförmedlingen för att finna snabba och lämpliga insatser som leder till arbete eller annan sysselsättning.

Stadsdelsförvaltningen har ett väl etablerat samarbete med arbetsförmedlingen och försäkringskassan samt landstingets primärvård och psykiatri, kallat Norrmalmsnätet. Genom detta samarbete kan insatser för enskilda brukare samordnas så att brukaren ges de verktyg som behövs för att nå egen försörjning.

Under hösten 2006 har antalet bidragstagare vilka sökt ekonomiskt bistånd p.g.a. arbetsmarknadsrelaterade försörjningshinder minskat från 126 personer i september till 103 i november. Under 2007 förväntas en fortsatt minskning av denna grupp.

Under 2007 kommer förvaltningen att tillsammans med Kungsholmen och Östermalms stadsdelsförvaltningar att vidareutveckla arbetsorganisation, effektivt samutnyttja resurser och hitta nya lösningar för en snabb väg ut ur bidragsberoende.

valfriheten ska öka

Mål för verksamhetsområdet

Kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet 2007-2009	Stadsdelsnämndens mål för verksamhetsområdet	Hur målen ska följas upp
Staden ska skapa förutsättningar för att ge medborgarna så stor valfrihet som möjligt.	Medborgaren ska ha tillgång till tydlig och lättillgänglig information om nämndens egna verksamheter och privata alternativ för att underlätta det egna valet.	Brukarundersökningar till utvalda målgrupper.

För att ge medborgarna så stor valfrihet som möjligt har kommunfullmäktige beslutat att stadens modeller och regler för exempelvis styrning, uppföljning och redovisning behöver omformas. Inom flera verksamheter som berör medborgarna allra mest ska system för att underlätta valfriheten införas. Det gäller bl.a. boende och för äldre och personer med funktionssnedsättning, förskola och socialtjänst.

Stadsdelsnämnden kommer att medverka i arbetet bl.a. genom att utveckla och tillgängliggöra information om egna verksamheter och privata alternativ för att underlätta medborgarnas val.

Ett nytt förslag till upphandlings- och konkurrenspolicys kommer att presenteras i början av år 2007. Konkurrenspolicyn syftar till att på ett affärsmässigt och ansvarsfullt sätt genomföra majoritetens beslut att allt som inte är myndighetsutövning och strategiska ledningsfunktioner ska upphandlas i konkurrens eller erbjudas brukarna genom valfrihetssystem. Varje nämnd ska upprätta en plan för upphandling och konkurrens. Stadens nämnder ska stimulera och uppmuntra medarbetare som vill avknoppa delar av stadens verksamhet.

Redan idag utförs en betydande del av den kommunalt finansierade verksamheten som berör invånarna på Norrmalm av privata utförare. Av Norrmalmsbarnen i förskoleverksamhet går 45 % i privata verksamheter. På Norrmalm finns sju fristående grundskolor och åtta fristående gymnasieskolor.

Kundvalet inom hemtjänsten ger den enskilde möjlighet att välja den vårdgivare som bäst svarar mot hans/hennes egna behov. Andelen hemtjänstärenden som utförs av privata utförare uppgår till 42 %. Andelen köp av platser i vård- och omsorgsboenden utanför stadsdelsförvaltningen beräknas uppgå till 24 % .

För skötseln av Norrmalms parker svarar en extern entreprenör.

skola för kunskap

Mål för verksamhetsområdet

Kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet 2007-2009	Stadsdelsnämndens mål för verksamhetsområdet	Hur målen ska följas upp
Andelen förskollärare i barnsomsorgen ska öka. Förskolan ska ges en mer pedagogisk inriktning.	Förskolan ska ges en mer pedagogisk inriktning.	Andelen förskollärare, brukarundersökningar, egenutvärderingar.
Andelen elever som lämnar grundskolan med behörighet till gymnasiet ska öka jämfört med föregående år.	Andelen elever som lämnar grundskolan och som har uppnått godkänt i samtliga ämnen ska öka.	Individuella utvecklingsplaner, åtgärdsprogram, LUS, nationella prov, betygsstatistik och inspektörsrapporter.
Utbildningen i särskolan ska anpassas till elevernas förmåga och behov av utmaningar.	Utbildningen i särskolan ska anpassas till elevernas förmåga och behov av utmaningar.	Individuella utvecklingsplaner, Brukarundersökningar, inspektörsrapporter, egenutvärderingar.
Mobbningen i skolorna ska minska.	Mobbningen i skolorna ska minska.	Likabehandlingsplan, brukarundersökningar, inspektörsrapporter, egenutvärderingar, Stockholmsenkäten, Skolhälsans utvärderingar.
Alla elever i skolår F-6 ska erbjudas en stimulerande och trygg skolbarnsomsorg.	Alla elever i skolår F-6 ska erbjudas en stimulerande och trygg skolbarnsomsorg.	Brukarundersökningar, inspektörsrapporter, egenutvärderingar.

Förskola

Förskolan, där barn i åldern 1 till 5 år möts, strävar efter att ge barnen en trygg pedagogisk miljö som utmanar och lockar till lek och aktivitet. Förskolorna erbjuder en pedagogiskt stimulerande och mångsidig verksamhet, som utgår från de enskilda barnens behov och intressen. Arbetet präglas av en helhetssyn på barnets utveckling och lärande.

1 september 2006 var 1 388 barn inskrivna i förskolorna, vilket är en ökning med 67 barn jämfört med föregående år. Den fortsatta befolkningsökningen innebär att förvaltningen planerar att bygga ut förskoleverksamheten under 2007. Stadsdelsnämnden har, förutom ordinarie förskoleverksamhet, en liten grupp för infektionskänsliga barn och två utegrupper.

Stadens mål är att det ska vara högst 14 barn i småbarnsgrupperna och högst 18 barn i storbarnsgrupperna. Förskolorna inom Norrmalms stadsdelsnämnd är i fas med detta mål. Gruppstorleken kan dock komma att variera beroende på lokalernas utformning, det pedagogiska upplägget och ålderssammansättningen i grupperna.

Vid årsskiftet förändras förskoleorganisationen, dels för att ansvaret för grundskolan övergår till utbildningsnämnden den 1 juli 2007 men också för att skapa mer ekonomiskt bärkraftiga förskoleenheter med hög kvalitet. Stadsdelsnämndens förskoleenheter har haft 150-240 förskolebarn inskrivna under 2006. Några av enheterna har ingått i samma resultatenhet som en grundskola. Från och med 2007 består organisationen av sju förskoleenheter med i genomsnitt 205 inskrivna barn. Varje enhetschef kommer att ansvara för 4-6 förskolor med ca 50 anställda per enhet.

Uppfyllelse av barnomsorgsgarantin

Stadsdelsförvaltningens planering bygger på utrednings- och statistikkontorets prognos som visar att antalet förskolebarn beräknas öka från 3 123 barn år 2006 till 3 217 barn år 2007. Ett rimligt antagande är att 85 % av dessa barn i åldrarna 1-5 år kommer att vara inskrivna i förskoleverksamhet, vilket innebär 80 fler barn år 2007.

Under 2006 var ca 55 % av barnen på Norrmalms förskolor inskrivna i kommunal verksamhet. En stor osäkerhetsfaktor är hur många barn som får plats i enskilt driven förskoleverksamhet och hur många barn som flyttar till andra kommuner. Efter kontakt med de enskilt drivna förskolorna görs bedömningen att det inte kommer att ske någon större utökning hos dem under 2007.

Stadsdelsnämnden planerar att utöka verksamheten med 85 platser under 2007. Dessutom kommer lokalerna att användas flexibelt för att möjliggöra ytterligare utökningar under året.

Öka andelen förskollärare

Stadsdelförvaltningen kommer under 2007 att delta i ett utvecklingsarbete där barnskötare erbjuds att validera sin kompetens för att sedan studera till förskollärare /lärare. Stadsdelsnämnden strävar efter att höja andelen förskollärare dels genom vidareutbildning men också genom att erbjuda goda möjligheter till kompetensutveckling. Andelen förskollärare i Norrmalms förskolor uppgick till 56 % under 2005 medan genomsnittet i staden var 41 %.

Under 2006 har ett flertal barnskötare fått grundutbildning och påbyggnadsutbildning på gymnasienivå, vilket kommer att erbjudas även under 2007.

Öka den pedagogiska inriktningen i förskolan

Pedagoger inom Norrmalms förskolor erbjuds sedan flera år att delta i något av stadsdelsförvaltningens fem Reggio Emilia-inspirerade nätverk. Under 2007 kommer ett utvecklingsarbete att ske kring nätverken med bl.a. pedagogisk handledning och att använda den gemensamma kompetens som finns mellan förskolorna i stadsdelsnämnden.

IT i förskolan

Arbetet med IT som ett pedagogiskt och administrativt verktyg i förskolorna ska utvecklas ytterligare. Väl utvecklade informations- och kommunikationsplattformer skapar snabb och smidig informationstillgång för barn och föräldrar. Varje förskola ska därför ha en hemsida där bl.a. förskolans brukarundersökningar och övriga resultat ska publiceras.

Grundskola

Grundskolan och förskoleklassen riktar sig till alla barn mellan 6-16 år. Skolans huvuduppgift är att förmedla kunskap och eftersträva att eleverna grundlägger en livslång lust att lära. En förutsättning för lärandet är att eleverna känner sig trygga i skolan. Norrmalms skolor arbetar därför för att främja hälsa, lärande och utveckling i trygga former.

I september 2006 var 4 379 elever inskrivna i grundskolorna, vilket är en ökning med 6 elever jämfört med föregående år. Antal inskrivna barn i fritidshem i september 2006 var 1 066 barn, vilket är en minskning med 18 barn.

Kunskap och lärande

En särskild satsning under de tidiga skolåren ska göras på läs- och skrivutveckling samt matematik. Skolorna ska ytterligare utveckla metoderna för matematik-, språk- och läsutveckling, bl.a. läsutvecklingsscheman (LUS), matteverkstäder och Naturvetenskap och teknik för alla (NTA). Skolbiblioteken ska utvecklas och samarbetet med stadsbiblioteket fördjupas. Särskilt stöd ska ges till de barn och elever som bedöms behöva det för att de ska kunna delta i verksamheten och nå målen. Insatserna ska sättas in så tidigt som möjligt.

Stor vikt ska läggas vid resultatuppföljning och betygsättning. Skolorna ska utveckla metoderna för uppföljning, utvärdering/analys och dokumentation av verksamheterna så att det bättre går att följa elevens kunskapsutveckling, bl.a. genom de individuella utvecklingsplanerna och arbetet med bedömaröverensstämmelse. Föräldrar ska erbjudas skriftlig information om sina barns kunskapsutveckling.

IT i grundskolan

Arbetet med IT som ett pedagogiskt och administrativt verktyg i skolorna ska utvecklas ytterligare. Väl utvecklade informations- och kommunikationsplattformer (t.ex. Skolwebben) skapar snabb och smidig informationstillgång för elever och föräldrar. Varje skola ska därför ha en hemsida där bl.a. skolans brukarundersökningar och övriga resultat ska publiceras.

Trygghet och elevhälsa

Lugn och arbetsro är en förutsättning för lärande. Det är viktigt att alla som arbetar i skolan tydligt visar att mobbning aldrig kommer att accepteras. Elevhälsoarbetet ska vara förebyggande och integreras i skolans samtliga verksamheter. Skolorna ska ytterligare utveckla och förankra arbetet mot diskriminering och annan kränkande behandling (mobbning), bl.a. genom sina likabehandlingsplaner.

För att motverka ohälsa och fetma ska möjligheter till fysiska aktiviteter för elever stärkas, bl.a. genom att skolorna fortsätter samarbetet med lokala idrottsföreningar inom Handslaget.

Barn i behov av särskilt stöd

De barn som bedöms behöva särskilt stöd för att kunna delta i förskolan och skolans verksamhet och nå målen ska erbjudas detta. Behoven och utformningen av insatserna prövas individuellt vilket innebär att resurserna fördelas utifrån barnens skiftande behov och förutsättningar. Stödet ges dels genom stöd till enskilda barn/elever, dels genom möjlighet till undervisning i små undervisningsgrupper men också genom särskilda förskole-/skolplaceringar i andra stadsdelsnämnder och inom S:t Örjans specialenhet.

En samverkansöverenskommelse, den s.k. BUS-överenskommelsen, finns mellan Norrmalm och landstinget avseende arbetet med barn och ungdomar som behöver särskilt stöd från såväl kommunen som landstinget. Överenskommelsen följs upp kontinuerligt.

Skolbarnsomsorg

Skolbarnsomsorgens huvuduppgift är att ge omsorg om yngre grundskoleelever vid sidan av skolundervisningen. Verksamheten ska vara meningsfull och utvecklande samt fungera som ett stöd för att uppnå skolans mål. Den lokal- och verksamhetsmässiga integrationen mellan skolan och skolbarnsomsorgen ska fortsätta.

Alla elever i skolår F-6 ska erbjudas en stimulerande och trygg skolbarnsomsorg. För eleverna i åldern 10-12 år innebär det att de ska erbjudas plats i Norrmalms fritidsklubbar, som samverkar med bl.a. lokala kultur- och idrottsföreningar. Eleverna i åldern 6-9 år erbjuds plats i fritidshem och antalet inskrivna barn var 1 066 i september 2006.

Särskola

Alla elever i särskolan ska erbjudas de insatser som krävs för att var och en på ett fullgott sätt ska kunna delta i skolverksamheten. Lokal- och verksamhetsmässig integration med grundskolan ska uppmuntras.

Stadsdelsnämndens särskoleverksamhet är i huvudsak förlagd till Matteusskolan och omfattar grundsärskola, träningsklasser och fritidshem/korttidstillsyn. Antalet särskoleelever var 20 stycken i september 2006.

Högre kvalitet i omsorgen

Mål för verksamhetsområdet

Kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet 2007-2009	Stadsdelsnämndens mål för verksamhetsområdet	Hur målen ska följas upp
Äldreomsorg
Kvaliteten i omsorgen ska öka jämfört med föregående år.	Minst 90 % av de äldre ska vara nöjda med sina vård- och omsorgsinsatser.	Brukarundersökningar Fokusgrupp
Den enskilde ska ges större inflytande över insatsen. Valfriheten för äldre ska öka jämfört med föregående år.	Minst 90 % av de äldre ska uppleva att de kan påverka hur hjälpinsatserna utformas.	Brukarundersökningar Fokusgrupp Intervjuer med brukare
Livskvaliteten för de äldre inom vård- och omsorgsboenden samt hemtjänstmottagare ska öka genom att vardagsaktiviteter ges en mer framträdande roll.	De äldre som önskar delta i vardagsaktiviteter ges förutsättningar och det stöd som behövs.	Brukarundersökningar Fokusgrupp
Hemtjänsten ska utvecklas för att kunna möta ett ökat behov av vård- och omsorgsinsatser i det ordinära boendet.	Hemtjänsten ska utvecklas för att kunna möta ett ökat behov av vård- och omsorgsinsatser i det ordinära boendet. Samarbetet med landstinget och andra aktörer som syftar till att öka tryggheten och livskvaliteten för den enskilde ska utvecklas.	Statistik från enheterna. Intern uppföljning av utbildningsinsatserna och samverkan. Intervjuer med brukare.
Fler anhörigvårdare ska uppleva att de får ett bra stöd.	Minst 90 % av de kända anhörigvårdarna ska uppleva att de får ett bra stöd.	Brukarundersökning med kända anhörigvårdare.
Samarbetet med landstinget ska förbättras för att öka tryggheten för de äldre.	Samarbetet med landstinget ska utvecklas och följas upp med utgångspunkt från den enskildes behov.	Uppföljning av samverkan ex. vårdplaneringar Intervjuer med brukare.
Utbildningsgraden ska höjas bland medarbetarna.	Medarbetarnas kompetens ska höjas. Särskilda satsningar ska göras för timanställda och månadsanställda vikarier.	Uppföljning av enheternas plan för utbildning och andra kompetenshöjande insatser.
Äldre och deras anhöriga ska få tillgång till bättre information om möjligheter och specifika hjälpinsatser.	De äldre ska uppleva att de får lättillgänglig och tydlig information om möjligheter och specifika hjälpinsatser.	Enkät Intervjuer med brukare.
Frivilligorganisationernas arbete med äldre ska uppmuntras och utvecklas.	Förbättra och utveckla samarbetet med frivilligorganisationer.	Kartläggning av frivilligorganisationer. Uppföljning av samverkan.

Satsningar ska göras för att uppmärksamma matens betydelse för äldres hälsa och livskvalitet.	Våra vård- och omsorgsboenden ska erbjuda en näringsriktig och god mat i en lugn och värdig måltidsmiljö. Personal inom hemtjänsten ska kunna laga enklare maträtter i samråd med den enskilde.	Brukarundersökningar. Utbildning, statistik från enheterna. Intervjuer med brukare.
Social och socialpsykiatrisk verksamhet
Förebyggande och tidiga insatser till barn och ungdomar ska prioriteras inom socialtjänsten.	Förebyggande och tidiga insatser till barn och ungdomar ska prioriteras inom socialtjänsten.	Brukarundersökningar, egenutvärderingar.
Samverkan är nödvändig mellan socialtjänst, skola och föräldrar samt med polis och ideella föreningar.	Samarbetet mellan socialtjänsten, förskolan, grundskolan och omsorgen om funktionshindrade ska stärkas.	Likabehandlingsplan, egenutvärderingar, Stockholmsenkäten, brukarundersökningar, Elevhälsans utvärderingar.
Hemlöshet ska förebyggas och olika stöd- och vårdboenden ska utvecklas. Alla hemlösa ska omfattas av tak-över-huvudet-garantin.	Genom förebyggande insatser ska antalet härbärgesnätter minska och vid behov ska mer kvalificerade boendeformer användas.	Mäts genom nyckeltal som visar antalet härbärgesplaceringar och placeringar i andra boendeformer.
För personer med psykiska funktionsnedsättningar ska bostäder i olika former byggas ut och möjligheterna till sysselsättning, studier och arbete förbättras.	Valfriheten ska öka genom samverkan med andra stadsdelsnämnder och kommuner så att den enskilde erhåller anpassad boendeform och sysselsättning.	Individuell uppföljning
Kvinnofrid ska råda både i hemmen och på gatorna.	Varje verksamhet ska särskilt uppmärksamma utsatta kvinnor och stödja dessa.	Individuell uppföljning
Missbruk ska förebyggas, särskilt ska nyrekryteringen i åldern 13-25 år motverkas.	Missbruk ska förebyggas, särskilt ska nyrekrytering i unga år motverkas.	Individuell uppföljning
Funktionsnedsättning
Den enskilde ska ges större inflytande över insatsen. Valfriheten för funktionshindrade ska öka jämfört med föregående år.	Valfriheten för funktionshindrade ska öka och den enskilde ska ges större inflytande över insatsen.	En enkät ges till brukaren i samband med beslut där denna tillfrågas om han/hon anser sig haft möjlighet att kunna påverka beslutet. Årligen gör varje handläggare 2-3 djupintervjuer för att få kunskap om hur brukaren ser på den beviljade insatsen och hur den blivit utförd.
Kvaliteten i omsorgen ska öka jämfört med föregående år	Kvaliteten i omsorgen ska öka jämfört med föregående år.	Se ovan.

Äldreomsorg

Beställare

Beställarenheten utreder, bedömer och beslutar om insatser. För att öka kvaliteten, tryggheten och rättssäkerheten för den enskilde kommer arbetet med att metodutveckla biståndshandläggningen att fortsätta under år 2007. Förvaltningen kommer att medverka till att utveckla kvalitetsgarantier för biståndsbedömningen inom staden och bidra till en rättvis och lika biståndsbedömning genom att tillämpa lag och riktlinjer samt tillse att rätt kompetens finns.

Uppföljning sker via kvalitetsindikatorer som redovisas i tertialrapporterna. Indikatorer som mäts är kö till vård- och omsorgsboende, totalt antal placerade och antal köpta vårddygn på vård- och omsorgsboenden, fördelning av andelen hemtjänstärenden hos kommunala respektive privata utförare. Vidare kommer antal dygn för utskrivningsklara patienter inom slutenvård samt antal avslags- respektive bifallsbeslut att redovisas.

Hemtjänst

Hemtjänst i ordinärt boende omfattas av kundvalsmodellen. Detta innebär att pensionärer med hemtjänst i ordinärt boende har rätt att välja mellan privata utförare och verksamheter i egen regi. Stadsdelsnämnden kommer under 2007 att ha tre verksamheter i egen regi: Birkastans, Drottninggatans och Johannes hemtjänst. Samtliga enheter har kvällspatruller. En för stadsdelsnämnden gemensam nattpatrull ligger organisatoriskt under Johannes hemtjänst. Norrmalm har avtal med Trygghetsjouren vid socialtjänstförvaltningen gällande larmmottagning dygnet runt.

För att underlätta för äldre med omfattande vård- och omsorgsbehov att bo kvar hemma fortsätter arbetet att utveckla hemtjänsten. Detta ställer större krav på medarbetarnas kunskap och förhållningssätt. Under 2007 kommer arbetet fortsätta med att utveckla kompetens, organisation och specialisering på olika uppgifter. En intern utbildningskatalog tas fram för 2007 och alla medarbetare i hemtjänsten har regelbunden handledning i arbetsmetoder. Utbildningsinsatserna och handledningen syftar till att enheterna ska kunna profilera sig och hantera omfattande och specifika behov. För att samordna och säkra insatserna och öka tryggheten för den enskilde är samarbetet med landstinget och andra aktörer en viktig förutsättning.

Dagverksamhet

Dagverksamhet har stor betydelse som komplement till hemtjänst, förebyggande verksamhet och stöd/avlösning till anhöriga. Dagverksamhet fyller också en viktig funktion för att äldre ska bibehålla förmågor och möjliggöra kvarboende. Inom stadsdelsnämnden finns de två biståndsbedömda dagverksamheterna Klockhuset och Mimer. Klockhuset erbjuder dagverksamhet för personer med demenssjukdom och Mimer har en äldrepsykiatrisk inriktning.

Ljuspunkten

Ljuspunkten är en öppen verksamhet/träffpunkt för alla som är 65 år och äldre inom stadsdelen. Ljuspunkten är inriktad på att stimulera till sysselsättning och fungera som ett forum för möten och social samvaro. Aktiviteterna består bl.a. av promenader, filmvisning och högläsning. Förvaltningen kommer tillsammans med stadsdelens pensionärsråd att utöka samarbetet med frivilligorganisationerna, bl.a. för att anordna utflykter och erbjuda äldre ett varierat utbud av aktiviteter.

Vasaträffen

Fritidscentret Vasaträffen är öppen för alla äldre i Stockholm stad. Besökarna har inflytande över utformningen av aktiviteterna som presenteras i ett program som bl.a. annonseras på stadsdelsnämndens sida i lokalpressen. Vasaträffen har kafé på vardagar, anordnar aktiviteter som allsång, gymnastik, utflykter och erbjuder kulturella upplevelser som underhållning, teater och dans.

Vård- och omsorgsboende

Heldygnsomsorg

Inom Norrmalms stadsdelsnämnd finns totalt 336 platser med heldygnsomsorg för personer med omfattande omvårdnadsbehov dygnet runt. Det finns 102 platser med somatisk inriktning, 196 platser med inriktning demens, 21 platser med geropsykiatrisk[1] inriktning samt 17 platser för korttidsvård.

Stadsdelsnämndens boenden bedöms ha god standard och alla brukare som önskar erbjuds eget rum. Utrymmen för gemensamma aktiviteter är i de flesta fall relativt stora och lättillgängliga. Alla boenden har bibliotek samt tillgång till trevlig yttermiljö i form av terrass, innergård eller trädgård. Väderkvarnens vård- och omsorgsboende har tillgång till restaurang.

Servicehus

Hälsotillståndet för de som bor på servicehus varierar alltifrån att klara sig helt själva till att behöva vård och omsorg dygnet runt. Inom stadsdelsnämnden finns totalt 228 lägenheter som fördelar sig enligt följande:

Korttidsvård

Korttidsvård är ett komplement till olika vårdformer i hemmet och beviljas som bistånd för att den enskilde ska kunna bo kvar i sitt hem så länge som möjligt. Beslutet kan gälla t.ex. förstärkt omvårdnad och avlösning för anhörig och fattas för en viss tidsperiod eller för regelbundet återkommande perioder. Våren 2007 planeras korttidsboendet att flyttas till nya lokaler på Väderkvarnens vård- och omsorgsboende. Antalet platser utökas till 17 och möjlighet finns att avdela boende samt gemensamhetsytor för demens respektive somatisk inriktning.

För att utveckla och tydliggöra korttidsvården kommer ett projekt att påbörjas under 2007 med medel från Socialstyrelsen. Projektledaren ska i samarbete med personalgruppen arbeta med att utveckla strukturen i arbetssättet och skapa förutsättningar för personalen att arbeta i team utifrån ett salutogent (tonvikten läggs på hälsobringande faktorer) synsätt. Det salutogena synsättet ökar förutsättningarna för den äldre att leva ett så ”vanligt liv” som möjligt trots närvaro av sjukdom och funktionsnedsättning.

Anhörigstöd

Stadsdelsnämndens anhörigkonsulent vänder sig till alla anhörigvårdare i stadsdelen och erbjuder råd, stöd och kontaktinformation samt bedriver uppsökande verksamhet. För att utveckla stödet till närstående kommer stadsdelsnämnden med delfinansiering från Kompetensstegen (se vidare under Kompetensutveckling) att under 2007 utbilda ytterligare omvårdnadspersonal till anhörigombud. Utbildningen ger ökad kunskap och förståelse för anhörigas situation. För att öka tryggheten för anhörigvårdare som får avlösning i hemmet kommer även utbildning för personal som arbetar som avlösare i hemtjänsten att fortsätta under 2007. Målet är att det inom varje hemtjänstenhet ska finnas utbildade anhörigavlösare.

Kvaliteten i omsorgen

Under 2006 genomfördes en heltäckande brukarundersökning. Enkäten skickades ut till alla äldre inom stadsdelen som har insatser från privata och kommunala utförare, verksamma inom stadsdelsnämnden. Resultatet påvisade styrkor inom områdena bemötande, trygghet, övergripande servicetjänster och trygghetslarm. Utifrån resultatet kommer ett utvecklingsarbete att bedrivas med fokus på kost, aktiviteter på boendena, möjlighet till inflytande, städning och utevistelse.

En heltäckande brukarundersökning kommer även att genomföras under 2007 för att få en närmare bild av hur servicen och omsorgen uppfattas. Efter dialog med det företag som administrerat enkäten har det framkommit att svarsfrekvensen var relativt låg för personer på vård- och omsorgsboendena. När det gäller denna målgrupp kommer förvaltningen även satsa på en enkät riktad till anhöriga samt djupintervjuer med brukarna.

För att öka brukarnas möjligheter till påverkan kommer fokusgrupper och intervjuer med brukare att genomföras vid ett antal tillfällen under 2007. Till fokusgruppen inbjuds brukare som får lämna synpunkter på vad de tycker är viktigt för att utveckla verksamheten.

Under 2007 fortsätter utvecklingsarbetet med interna överenskommelser mellan beställare och utförare. Syftet är att förtydliga villkor och samarbetsområden mellan parterna för att få bättre kontinuitet och trygghet för de äldre.

Inflytande

Alla äldre som har insatser i form av öppen hemtjänst, dagverksamhet, korttidsvård eller vård- och omsorgsboende ska tillförsäkras möjlighet till inflytande genom delaktighet och självbestämmande. Den enskilde informeras om vilka erbjudanden som finns och vid beslutsfattande beaktas önskemål och förslag så långt det är möjligt enligt lag och riktlinjer. Den enskilde tillförsäkras inflytande på de insatser som ges genom kontinuerlig individuell uppföljning.

Genomförandeplaner upprättas för att den enskilde och personalen ska vara överens om vad som ska göras, hur och av vem/vilka. Kontaktmannaskapet är en viktig del i inflytandet och kontakmannen fungerar som ”ambassadör” för den enskilde och ska se till att övrig personal också vet hur den enskilde vill att hjälpen ska utformas. För att säkra att de äldre deltagit i planeringen kommer stadsdelsförvaltningen att fortsätta att följa och redovisa antalet genomförandeplaner utifrån gjorda beställningar.

Information

För att tillförsäkra de äldre det stöd och den hjälp de behöver är det viktigt att nå ut med tydlig information om vilken hjälp och service som kommunen har att erbjuda. Förvaltningen kommer att utveckla informationsmaterialet för hemtjänst, boende och dagvård för att erbjuda lättillgänglig information som kan underlätta valfriheten för den enskilde. Hemtjänstenheterna i egen regi har informationsmaterial som delas ut till brukarna som en del av kundvalet.

Livskvalitet

En viktig del i livskvaliteten för de äldre är meningsfull tillvaro i form av social gemenskap, aktiviteter/sysslor och utevistelse. När äldre p.g.a. sjukdom och nedsatt funktionsförmåga blir beroende av stöd och hjälp är det viktigt att de kan behålla sitt sociala sammanhang. Vardagen är en aktivitet i sig och det är viktigt att den inte fråntas brukaren när omvårdnadsbehovet ökar. Att delta eller närvara vid matförberedelser, dukning m.m. fyller dagen med ett innehåll.

Inom stadsdelsnämndens verksamheter finns ett stort utbud av olika aktiviteter och sysslor. Alla boenden har bibliotek och tillgång till vacker yttermiljö i form av terrass, innergård eller trädgård t.ex. Sinnenas trädgård som är en terapeutiskt trädgård. Under år 2007 är det fortsatt fokus på äldres behov av social gemenskap, aktiviteter/sysslor och utevistelse. Den individuella planeringen ska garantera att den äldres behov tillgodoses och dokumenteras. På vård- och omsorgsboendena ska minst en aktivitet per dag erbjudas och utevistelse minst en gång per vecka.

Frivilligorganisationer

I anhörigkonsulentens uppdrag ingår även samarbete med äldre- och frivilligorganisationer. De frivilliga organisationerna kompletterar och ger alternativ till stadsdelsnämndens verksamheter. Många frivilligorganisationer har också kontakt med äldre som stadsdelsnämndens verksamheter inte når. Stadsdelsnämnden avsätter varje år 100 tkr för bidrag till frivilligorganisationer som på lokal nivå bedriver verksamhet riktad till äldre.

Under 2007 kommer ytterligare satsningar att göras för att utveckla samarbetet. Förvaltningen och stadsdelsnämndens pensionärsråd kommer att bjuda in lokala frivilligorganisationer i syfte att karlägga den nuvarande verksamheten samt diskutera samarbete och utvecklingsmöjligheter.

Uppsökande och förebyggande verksamhet

För att främja förutsättningarna för god livskvalitet bland äldre bedriver stadsdelsnämnden årlig uppsökande verksamhet. Verksamheten vänder sig till alla stadsdelens invånare som är 80 år och inte har några insatser från äldreomsorgen. För att nå ut med information om äldreomsorgens verksamhet kommer pensionärerna att erbjudas hembesök, telefonkontakt, skriftlig information eller möjlighet att delta i informationsträffar.

Matens betydelse

Maten och måltiden har en central funktion för äldres hälsa och välbefinnande. För att de äldre ska få en näringsriktig och god mat i en lugn och värdig måltidsmiljö kommer förvaltningen återgå till den s.k. nära matlagningen på våra vård- och omsorgsboenden För att stärka den äldres delaktighet kommer kostråd att bildas. Förvaltningen har iordningställt tillagningskök som motsvarar dagens krav och en kökschef kommer att anställas.

Med statliga stimulansbidrag har stadsdelsnämnden anställt en projektledare som tillsammans med kökschefen förbereder för den nära matlagningen och utbildar personalen om kostens betydelse, livsmedelshygien, måltidsmiljö m.m. Intern utbildning inom området kommer att vävas in i förvaltningens utbildningsprogram som bedrivs varje år. Utbildning ska även riktas till hemtjänstpersonalen för att de ska kunna erbjuda de äldre hemlagad mat istället för matlådor.

IT i vård och omsorg

Våren 2007 införs ParaSoL, stadens gemensamma IT-stöd för social utförardokumentation. Genom detta ges omvårdnadspersonalen redskap att säkerställa kontinuitet och säkerhet för brukaren. Stora utbildningssatsningar kommer i början av året att genomföras för både omvårdnadspersonal samt hälso- och sjukvårdspersonal. Som ett led i att säkerställa dokumentationen kommer försök med mobila IT-lösningar att genomföras inom hemtjänsten.

År 2006 påbörjades ett projekt för att få till stånd ett mer effektivt resursnyttjande, ökad delaktighet och ge möjlighet till flexibel arbetstidsförläggning. Enhetscheferna har genom projektet fått tillgång till ett modernt IT-stöd för schemaläggning och bemanning som ger möjlighet till rapportering i stadens löne- och personalsystem LISA. Under 2007 kommer samtliga äldreomsorgsenheter att använda IT-stödet.

Kompetensutveckling

Personalens kompetens är avgörande för äldreomsorgens kvalitet. Kompetens är en kombination av kunskap, förvärvad erfarenhet, personlig mognad och förmågan att kunna använda detta i arbetet.

Kompetensstegen

Kompetensstegen är en statlig satsning för att stödja kommunernas långsiktiga kvalitets- och kompetensutvecklingsarbete inom vård och omsorg om äldre. Genom Kompetensstegen har medel beviljats för att skapa en lärande organisation, med målet att äldreomsorgens personal ska ha såväl den formella som reella kompetensen som krävs för att arbeta inom kommunal vård och omsorg. För detta krävs att en långsiktig och verksamhetsnära strategi för fortbildning utvecklas. Avsikten att främst använda egna resurser är dels att snabbare och enklare kunna anpassa utbildningssatsningarna utifrån verksamhetens behov, dels att det stimulerar arbetet med att skapa en lärande organisation. Under 2006 erhöll stadsdelsnämnden ca 1 mnkr från Kompetensstegen och beräknar erhålla samma belopp år 2007.

Norrmalms vårdutbildning för omvårdnadspersonal

Under 2007 fortsätter arbetet med stöd av Kompetensstegen att höja utbildningsnivån hos omvårdnadspersonalen inom områdena ”allmän omvårdnad” och ”basal hälso- och sjukvård”. Särskilda satsningar kommer att göras för timanställda och månadsanställda vikarier. Det kommer också erbjudas utbildning inom t.ex. demens, nutrition, anhörigstöd, psykisk ohälsa och palliativ vård. Satsningar kommer att göras för att bygga upp nätverk inom varje område. Nätverket ska stimulera till fortsatt utveckling inom respektive område genom erfarenhetsutbyte och föreläsningar/litteraturstudier.

Stadsövergripande kompetensutveckling

Den nya äldrenämnden har fått i uppdrag att i samverkan med utbildningsnämnden erbjuda äldreomsorgens anställda grundutbildningar under våren 2007. Samtliga utbildningar kommer att genomföras på deltid. Skälen till detta är dels att den studerandes koppling till arbetsplatsen under studietiden har visat sig ge ett bättre studieresultat samt att ingen vikarieersättning kommer att utgå. I avvaktan på att den nya äldrenämnden kommer att inleda sitt arbete kommer Kompetensfonden att svara för grundutbildningarna.

Samverkan

För att öka tryggheten och livskvaliteten för den enskilde och möjliggöra för äldre att kunna bo kvar hemma, även med omfattande omvårdnadsbehov, kommer stadsdelsnämnden under 2007 utveckla samarbetet med interna och externa utförarenheter, bl.a. med gemensamma möten på handläggar- och övergripande nivå.

Samarbetet med landstinget är en viktig förutsättning för att ge en god omvårdnad till äldre. Det pågår sedan tidigare samverkan med andra stadsdelsnämnder och med landstinget om hur huvudmännen kan komplettera varandra för att samordna och säkra insatserna för målgruppen. För att öka kvaliteten på de insatser som stadsdelsnämnden och landstinget erbjuder har medel sökts från Kompetensstegen för att genomföra en gemensam utbildning för personal inom hemtjänst och hemsjukvård. Syftet är bl.a. att skapa förståelse för varandras verksamhetsområden med ett helhetsperspektiv på brukaren.

Kungsholmen, Norrmalm och Östermalms stadsdelsnämnder har under de senaste åren haft ett nära samarbete om planeringen för vård- och omsorgsboende. Under 2007 kommer samarbetet att fortsätta genom att bl.a. en gemensam IT‑lösning införs för att effektivisera förmedling av platser och minska kostnaderna som uppstår för tomma platser. Samtidigt ökar möjligheterna för den enskilde att välja vård- och omsorgsboende.

Individ- och familjeomsorg

Socialtjänst för barn och ungdomar

Socialtjänstens arbete grundas på respekt för den enskilde individens önskemål och val, där denne ska ha inflytande över och vara delaktig i utformandet av biståndet. Huvuduppgiften för enheten är att genom utredningsarbete få en bild av det sammanhang barnet lever i samt barnets behov i relation till familjens resurser. Utredningen inleds utifrån en anmälan eller en ansökan och ska vara slutförd senast inom fyra månader. Insatserna kan vara samtalskontakt med socialsekreterare, öppenvårdsinsatser eller heldygnsvård.

Förebyggande och tidiga insatser till barn och ungdomar ska prioriteras, t.ex. samtalsmetoden Komet, och ske i samverkan med förskolor, skolor, stödteamet, stöd och service för barn och ungdomar med funktionsnedsättning och fritidsverksamheten. Barn till föräldrar med missbruksproblem och psykisk ohälsa ska särskilt uppmärksammas.

Missbrukarvård och annan psykosocial verksamhet

Stöd och insatser ges till vuxna personer med missbruksproblematik och psykosociala problem. Insatserna omfattar utredningsarbete, motivationssamtal samt stöd- och behandlingsarbete.

Verksamheten erbjuder ett varierat utbud av insatser såsom hemstöd, uppsökande verksamhet, återfallspreventiva kurser, öppenvård och vård på behandlingshem samt försöks- och träningslägenheter. För hemlösa och bostadslösa finns tak-över-huvudet-garantin. Sociala enheten arbetar även med LVM-utredningar, stöd åt misshandlade kvinnor och med att förebygga vräkningar/bostadslöshet. Beslut om insatser planeras så långt som möjligt i dialog med den enskilde. Målsättningen är att den enskilde ska integreras i samhället.

Sociala enheten planerar att under 2007 påbörja ett samarbete med Kungsholmens och Östermalms stadsdelsförvaltningar avseende öppenvård för vuxna missbrukare. På så sätt ökar valmöjligheterna beträffande vård på hemmaplan, då stadsdelsnämnderna var för sig kan erbjuda olika behandlingsalternativ i egen regi.

Stärkt boendestöd åt hemlösa med missbruksproblem

Enligt den senaste räkningen av hemlösa i Stockholm som gjordes våren 2006, har Norrmalm, tillsammans med Vantör flest uteliggare i staden. Under 2006 har en socialsekreterare/uppsökare arbetat med hemlösa klienter som bor på natthärbärge. Målet är att minska antalet härbärgesnätter och bli mer tillgängliga för personer som ofta har mycket svårt att få kontakt med myndigheter. Antal härbärgesnätter 2006 var ca 600 och i stödboende ca 7 500.

Sociala enheten har under 2006 utvecklat samverkan med Norra Stockholms psykiatri genom det case managementprojekt som genomförts tillsamman med landstingets Beroendecentrum och Norrtulls psykiatri. Syftet med en case manager är att en person arbetar långsiktigt med brukaren och är dennes huvudkontakt och kan överblicka övriga hjälpinsatser. Långsiktigheten är ett villkor för att förtroende ska kunna skapas mellan brukare och case manager.

Uppsökaren och case managern har ett nära samarbete och arbetar ofta tillsammans med att besöka härbärgen, bedriva uppsökande verksamhet och ta emot spontanbesök på stadsdelsförvaltningen, vilket möjliggör såväl ökad kontinuitet som ökad säkerhet.

Genom bistånd i form av träningslägenhet i kombination med uppsökare och boendestödjande verksamhet kan människor som i dag bor i parker, härbärgen, trappuppgångar och inackorderingshem erbjudas en bättre livskvalitet. Socialtjänsten blir då mer tillgänglig för personer som har svårt att få kontakt med myndigheter. Insatser som förebygger ett missbruk kan på så sätt bli mer tillgängliga för de hemlösa missbrukarna. Stadsdelsnämnden begär, i likhet med år 2006, budgetjustering med 2,1 mnkr för att kunna fortsätta att bedriva verksamheten.

Insatserna för de mest utsatta, hemlösa med missbruksproblem och klienter med komplexa vårdbehov, missbruk i kombination med psykisk störning, ska vidareutvecklas. Huvudsyftet är att stärka vård- och boendekedjan för dessa men även att implementera det påbörjade arbetet i den ordinarie verksamheten och ytterligare stärka samverkan med landstinget.

Socialpsykiatri

Social omsorg till personer med långvariga psykiska funktionsnedsättningar innehåller såväl uppsökande insatser som långvarigt socialt behandlings- och rehabiliteringsarbete. Bedömningar görs i nära samarbete med den enskilde utifrån dennes behov och önskemål. Samarbete sker i hög grad med landstingets psykiatriska verksamhet.

Målsättningen med verksamheten är den enskildes integration i samhället. Insatserna består av boendestöd från stödteam, olika former av stödboenden samt ett brett utbud av arbete, sysselsättning och fritidsverksamheter. De öppna verksamheterna, Balder, Mentorsprojektet och Verkstan, är viktiga för att bryta isolering och undvika utanförskap.

Förutom insatser i egen regi utreder och tillsätter sociala enheten kontaktpersoner, utreder och bedömer behov av placeringar vid institutioner och hem för vård och boende samt följer upp de enskilda placeringarna. Möjligheterna att finna andra boendeformer för de 30 personer vilka idag är placerade på institutioner ska ses över.

Stöd åt hemlösa med psykiska funktionsnedsättningar

Socialpsykiatriska enheten bedriver uppsökande verksamhet dels på träfflokalen Balder och dels genom att söka upp personer som riskerar hemlöshet p.g.a. uppsägning från sin bostad. Hemlösa uteliggare söker sig till träfflokalen Balder där det finns möjlighet att få mat till en låg kostnad, att sköta sin personliga hygien och tvätta kläder samt att få råd och stöd av personalen. Dessa personer saknar ofta tillit och knyter inte an till övrig social verksamhet.

Inom enheten finns 1,5 socialsekreterare/mentalskötare med uppgift att i samarbete med frivilligorganisationer och andra uppsökande verksamheter inom staden och landstingets psykiatri arbeta för att de hemlösa ska kunna förmås att ta emot sociala insatser och på sikt kunna få ett ordnat boende. Förebyggande arbete riktat mot dem som hotas av vräkning ingår också i arbetsuppgiften. Nämnden begär, i likhet med 2006, budgetjustering motsvarande medel för 2,0 socialsekreterare/mentalskötare och övriga omkostnader med 1,0 mnkr för verksamheten under 2007.

Psykiatrisk gruppverksamhet

En gruppverksamhet för allmänpsykiatriska klienter med omfattande funktionsnedsättning drivs med stöd av Miltonmedel[2]. Projektet som startade 2006, sker i samarbete med den psykiatriska mellanvården. I grupperna arbetar man med kognitiva tekniker för att finna verktyg så att var och en bättre ska kunna hantera problem i sin vardag. Verksamheten bedöms ha givit positiva effekter i form av konkret hjälp och ökad motivation till eget ansvarstagande för de 23 personer vilka hittills deltagit.

Rörliga teamet

Det rörliga teamet arbetar för att på ett smidigt, professionellt och snabbt sätt kunna möta de behov av stöd som personer med psykiska funktionsnedsättningar efterfrågar. Teamet vänder sig till personer som är aktuella inom allmänpsykiatrin och har en personlighetsstörning. En viktig del i teamets arbete är en specialisering inom befintlig verksamhet för att utveckla metoder och förhållningssätt gentemot brukargruppen. Teamet består av två socialsekreterare, en arbetsterapeut och en skötare i psykiatrisk vård samt en behandlingsassistent. Arbetet sker i nära samarbete med landstinget. Nämnden begär, i likhet med år 2006, budgetjustering med 1,0 mnkr för verksamheten under 2007.

Sysselsättning

I samverkan med stadsdelsnämnderna Kungsholmen, Östermalm och Bromma kommer enheten att se på vilket sätt de olika förvaltningarnas sysselsättningsverksamheter kan komplettera varandra och på så sätt bäst matchas med den enskildes behov.

Rehabilitering

Genom olika former av kunskapsutbyte med enhetens samarbetspartners ska klienternas möjligheter till arbete, studier och gemenskap förbättras. Enheten kommer inventera målgruppens behov av och önskemål om en förberedande arbetslivsinriktad rehabilitering. I varje verksamhet ska metodutveckling och samverkan med försäkringskassan prioriteras.

Stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Barn och ungdomar med funktionsnedsättning

Personer med funktionsnedsättning ska erbjudas en god omsorg, stöd och service efter behov. Den individuella planen är viktig för personens inflytande och samordningen av insatser. Familjenheten ska utveckla rutinerna för uppföljning av insatsernas genomförande och kvalitet.

Familjeenheten ansvarar för bedömning av och beslut om bistånd till barn och ungdomar i åldern 0‑20 år med funktionsnedsättning. Utredning inleds efter ansökan från vårdnadshavare, god man eller ungdomen själv.

Beställare

Stöd och service till personer med funktionsnedsättning omfattar bistånd, stöd och service till personer under 65 år med fysiska eller begåvningsmässiga funktionsnedsättningar/sjukdomar.

I samråd med den enskilde informerar, utreder, bedömer och beslutar beställarenheten om insatser. Besluten avser hemhjälp, personlig assistans, ledsagarservice, kontaktperson, korttidsvistelse, daglig verksamhet och bostad med särskild service med mera. Beställarenheten följer också upp beslutade insatser.

Antal platser i bostäder med särskild service enligt nya normen i LSS ska öka. Under 2006 hade stadsdelsnämnden 48 personer i sådant boende. Siffran förväntas stiga under 2007. Antalet platser i daglig verksamhet LSS i egen regi var under 2006 elva stycken och förväntas bli fler 2007.

Utöver de insatser som stadsdelsnämnden bedriver köper beställarenheten platser för daglig verksamhet, särskilt boende m.m. av andra stadsdelsnämnder, kommuner och privata vårdgivare.

Ny-, ut- och ombyggnad av gruppbostäder och alternativa boendeformer

Tillgången till en egen bostad utgör en av grundstenarna i omsorgen om funktionshindrade. I stadsdelsnämndens behandling av planer för ny-, ut- och ombyggnation av bostäder beaktas därför särskilt de behov som personer med funktionsnedsättning har. Två gruppbostäder om vardera fem lägenheter för utvecklingsstörda planläggs vid Norra Bantorget med planerad inflyttning i februari 2008 och första kvartalet 2009. I Sabbatsbergsområdet planeras ytterligare två gruppbostäder om vardera fem lägenheter som riktar sig till samma grupp, med planerad inflyttning i augusti 2009. En gruppbostad med fem lägenheter för personer över 55 år med utvecklingsstörning planeras på Riddarsporren hus A. Inflyttning är beräknad till den 1 mars 2007.

Handikappolitiskt program

Det handikappolitiska programmet utgör en del av stadens integrerade lednings- och styrsystem (ILS) och är förankrat inom nämndens alla verksamheter. Det finns en flerårsplan för att höja graden av tillgänglighet i stadsdelens skolor. Vid samhällsplanering t.ex. vid remissvar, uppmärksammas behovet av en god tillgänglighet. Genom att programmet kommer in redan i planeringsfasen av byggnation av handikappanpassade lägenheter säkrar man att dessa får en ändamålsenlig utformning.

Det finns en Tillgänglighetsguide som visar hur Stockholms bibliotek, museer, teatrar och biografer är tillgängliga när det gäller t.ex. handikapparkering, tillgång till hiss, rullstolsplatser eller hörselslinga. Det finns utförlig information om kulturutbudet på Norrmalm och tillgängligheten till dessa på stadens webbplats.

En trygg och snygg stad

Mål för verksamhetsområdet

Kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet 2007-2009	Stadsdelsnämndens mål för verksamheten	Hur målen ska följas upp
Kvinnofrid ska råda både i hemmen och på gatorna.	Varje verksamhet ska särskilt uppmärksamma utsatta kvinnor och stödja dessa.	Individuell uppföljning

Parker

Förvaltning och utveckling av parker och grönområden ska ske i enlighet med stadens parkprogram. Under 2006 har arbetet pågått med att ta fram en lokal parkplan och ett första utkast kommer att presentera i början av 2007. Dialog om parkplanen kommer att ske under våren. Parkplanen kommer att vara vägledande vid skötseln och nyttjandet av parker och övriga grönytor på Norrmalm. Metoder för medborgardialog ska utvecklas när det gäller park- och grönytefrågor.

För skötseln av Norrmalms parker svarar Stockholm Entreprenad AB. Avtalet gäller t.o.m. den 30 september 2007 med möjlighet till två års förlängning.

Kvinnofrid

Förvaltningen deltar i samarbetet kring operation kvinnofrid, som är en myndighetssamverkan i Stockholms län med målet att öka kunskapen om mäns våld mot kvinnor i nära relationer samt motverka våld mot kvinnor och barn. För operation kvinnofrid finns en stadsdelsövergripande resursgrupp som arbetat fram en lokal handlingsplan vilken är väl förankrad och uppdateras regelbundet. Två socialsekreterare arbetar specialiserat mot hotade och våldsutsatta kvinnor.

Drog- och brottsförebyggande arbete

Nolltolerans gäller mot våld, alkohol och droger i stadens skolor. Norrmalms skolor ska utveckla det brotts- och drogförebyggande arbetet i samverkan med hemmen, socialtjänsten, fritidsenheten, polisen och andra externa aktörer. Insatserna samordnas även inom stadsdelsnämndens brottsförebyggande råd.

Det lokala drog- och brottsförebyggande arbetet ska långsiktigt förbättra ungdomars trygghet och hälsa. Helhetssyn och samverkan ska prägla arbetet. Familjeenheten ska i samverkan med hemmen, skolan, fritidsenheten, polisen och andra externa aktörer utveckla det drog- och brottsförebyggande arbetet.

Fritidsenheten arbetar förebyggande när det gäller utanförskap, missbruk och kriminalitet. Fältassistenterna arbetar kontinuerligt med uppsökande verksamhet bland ungdomar som vistas i stadsdelen såväl dag- som kvällstid. Arbetet med ungdomarna sker också i samverkan med kyrkans församlingar och olika ideella föreningar.

Sociala enheten bistår stadsdelsförvaltningens ungdomsgrupp med att bedöma unga vuxnas missbruk och har regelbunden kontakt med familjeenhetens barngrupp för att fånga upp föräldrar som har missbruksproblem. Enheten har nära samarbete och är samlokaliserad med landstingets beroendemottagning. Inom enheten finns tillsynen av folköls- och tobaksfrågor.

Ekonomisk hushållning och sänkt skatt

Styrning och uppföljning

Huvudsyftet med stadens integrerade system för ledning och uppföljning av ekonomi och verksamhet, ILS, är att skapa tydlighet och försäkra sig om att de politiska målen och besluten genomsyrar alla led i stadens organisation. En väl fungerande kommunal verksamhet med god kvalitet förutsätter en väl fungerande styrning. På samtliga nivåer måste det finnas respekt för budgeten som stadens främsta styrdokument där ekonomin utgör den yttre ramen inom vilken verksamheten måste inrymmas. Utgångspunkten för styrning och uppföljning av stadsdelsnämndens verksamhet är ILS.

Kommunfullmäktige har beslutat att en översyn av arbetet med ILS och stadens kvalitetsarbete ska ske. Fokus på resultatredovisning, analys och utvärdering ska förstärkas och övergripande målformuleringar ska göra uppföljningsbara.

Stadsdelsnämndens arbete med mål och uppföljning

Stadsdelsnämndens verksamhet utgår från de sex långsiktiga inriktningsmål och de mål för verksamhetsområdena som kommunfullmäktige har fastställt. Norrmalms stadsdelsnämnd formulerar, utifrån lokala förhållanden och behov, verksamhetsspecifika och uppföljningsbara mål för respektive verksamhetsområde. Dessa mål tas fram för att prioritera och styra mot likvärdiga åtaganden på enhetsnivå.

Enhetens åtaganden anger vad verksamheten ska uppnå inom ramen för den budget som enheten har fått. Åtagandena ska fånga verksamhetens syfte och fokusera på de kvalitetsperspektiv som är viktiga för brukarna. Åtagandena ska ha koppling till stadsdelsnämndens mål för verksamhetsområdet.

På enhetsnivå bedöms uppfyllelse av åtaganden med hjälp av brukarundersökningar, resultatuppföljning och intern uppföljning av verksamheten. Med hjälp av resultat från brukarundersökningar och enhetens egen uppföljning blir det möjligt att bedöma och analysera verksamhetens styrkor och förbättringsmöjligheter. De kan sedan inarbetas i enheternas kvalitetsutvecklingsplaner. I tertialrapporter och verksamhetsberättelsen följer förvaltningen upp och utvärderar måluppfyllelsen av nämndens mål och de värden som uttrycks i värdegrunden.

De enheter som har åtaganden som riktar sig direkt till brukarna sammanställer dessa till en kvalitetsgaranti. Genom kvalitetsgarantin får brukarna besked om vilken service och omsorg de kan förvänta sig av verksamheten och hur enheten rättar till brister om den inte lever upp till sina åtaganden.

Kvalitetsgarantin godkänns av stadsdelsnämnden, vilket sker efter att förvaltningsledningen gjort en bedömning av åtagandenas trovärdighet. Garantin gäller för ett kalenderår.

Hanteringen av synpunkter och klagomål är en strukturerad uppföljningsmetod för att rätta till fel och utveckla verksamheten. Den utgör dels ett hjälpmedel vid uppföljning, dels ett sätt att öka medborgarnas och brukarnas inflytande över verksamheten.

Stadsdelsnämndens styrprocess enligt ILS har en tidsplan för aktiviteter som innefattar styrning, dialog, uppföljning och förbättring. Tidsplan för verksamhetsledning under 2007 finns i bilaga 13 till verksamhetsplanen.

Norrmalms värdegrund

Norrmalms värdegrund är ett gemensamt åtagande. Alla stadsdelsförvaltningens verksamheter ska presentera sin värdegrund i enhetens lokala verksamhetsplan. Verksamhetens arbetssätt och förhållningssätt ska utformas utifrån den gemensamma värdegrunden.

- Alla människors lika värde

Vårt arbete ska utgå ifrån att alla människor har lika värde. Respekt, omtanke och solidaritet är grunden för vår verksamhet. Det gäller såväl inom vår organisation som i våra relationer till brukare, medborgare, uppdragsgivare och samarbetspartners.

- Brukaren i centrum

Vi är till för våra brukare. Genom samverkan och tydlighet ska vår service anpassas till deras behov och förutsättningar.

- Utveckling genom delaktighet och ansvar

Vårt arbete ska inriktas mot ständiga förbättringar. Våra verksamheter ska präglas av ett öppet och tillåtande klimat och mångfalden ska tas tillvara inom organisationen. Vårt uppdrag utförs bäst om alla medarbetare har möjlighet till delaktighet och eget ansvarstagande.

Norrmalms kommunikationspolicy

Under 2006 har Norrmalms stadsdelsförvaltning arbetat med att ta fram en kommunikationspolicy. Förslaget till kommunikationspolicy bygger på Stockholms stads övergripande kommunikationspolicy och på Norrmalms grundläggande värderingar och ska gälla stadsdelsförvaltningens alla verksamheter. Kommunikationen ska bidra till att verksamhetens mål uppnås och skapa en tydlig och positiv bild av stadsdelsförvaltningen och dess verksamheter. Förslaget till kommunikationspolicy kommer att presenteras för nämnden i början av år 2007.

Under 2007 planeras förvaltningens nya intranät att införas. Intranätet är en viktig del i kommunikationen och ska stödja chefer och medarbetare i det dagliga arbetet och ge utrymme för information mellan verksamheter.

Samarbete med andra stadsdelsnämnder

Stadsdelsnämnderna i norra innerstaden - Norrmalm, Kungsholmen och Östermalm - har goda erfarenheter av samarbete inom olika verksamhetsområden. Det finns bl.a. en gemensam ungdomsmottagning, ett barncentrum, Stödcentrum City, s.k. case managers inom psykiatrin, sysselsättningsprojekt för unga med psykiska funktionsnedsättningar, handledning samt IT-support och gemensam telefonväxel. Inom norra innerstaden föreslås inför 2007 även en gemensam organisation för drift och underhåll av stadsdelarnas parker och samhällsplanering.

Även inom verksamhetsområdena ekonomiskt bistånd och arbetsmarknadsåtgärder kommer ett förslag till samarbete mellan Kungsholmen, Norrmalm och Östermalms stadsdelsnämnder att utarbetas. Förslaget ska syfta till att förstärka utvecklingsarbetet inom ekonomiskt bistånd och få effektivare arbetsmarknadsinsatser i innerstaden. Förslaget kan omfatta en helt eller delvis gemensam organisation med samordning av åtgärder och resurser för den löpande verksamheten. Ett gemensamt ärende planeras i de tre stadsdelsnämnderna under våren.

Inom verksamheter som har mindre omfattning inom varje stadsdelsnämnd eller är högt specialiserade kan det finnas vinster för både medborgare och medarbetare med en ökad samordning. Under 2007 kommer samverkan i innerstaden utökas till att omfatta även Södermalms stadsdelsnämnd. De fyra stadsdelsförvaltningarna ska undersöka möjligheterna att organisera ytterligare gemensamma funktioner för konsumentrådgivning, budget- och skuldrådgivning samt boutredning. Syftet är att bredda, utveckla och effektivisera de olika verksamheterna.

Kostnader för omstruktureringar

I stadens budget för 2007 har föreslagits att 250 mnkr avsätts för omstruktureringskostnader i samband med bokslutet för 2006. Norrmalms stadsdelsnämnd kan kompenseras för omstruktureringskostnader eftersom verksamheter överflyttas från stadsdelsnämnden till andra nämnder.

Stadsmiljöavdelningen avvecklas fr.o.m. den 1 januari 2007 men under en övergångsperiod kommer arbetsuppgifterna att utföras på uppdrag av trafik- och renhållningsnämnden. För den kvarvarande stadsmiljöverksamheten beräknas två medarbetare behövas och några medarbetare har fått eller kommer att få andra arbetsuppgifter inom staden. Därutöver beräknas övertalighet inom övrig administration från årsskiftet motsvarande ca 2 tjänster. Totalt beräknas övertaligheten till 10 tjänster till följd av ändrade ansvarsförhållande från årsskiftet.

Vid halvårsskiftet beräknas ytterligare övertalighet att uppstå motsvarande ca 12 tjänster när ansvaret för grundskola, skolbarnsomsorg och särskola överförs till utbildningsnämnden. Övertaligheten beräknas dels inom barn- och ungdomsavdelningen dels inom de administrativa funktionerna.

Till följd av stadsdelsnämndens ändrade ansvarsområden har delar av förvaltningens lokaler på Tulegatan 13 sagts upp fr.o.m. den 1 juli 2007. Stadsdelsnämnden kan ensidigt, med nio månaders uppsägningstid, säga upp ytterligare ytor inom förvaltningslokalen för avflyttning den 31 december 2007.

Ekonomiska förutsättningar

Staden ska ta ett aktivt ansvar för ekonomin genom höga krav på budgethållning, en effektiv användning av resurserna samt en i övrigt god ekonomiskt hushållning. Stadens uppgifter måste klaras inom fastställd budget. För att verksamheterna ska klara de uppsatta målen måste effektiviseringar och omprioriteringar ske.

Resursfördelningssystemet ger inte någon särskild tilldelning av medel för att täcka nämnd- och förvaltningsadministration. För att finansiera nämndverksamhet, strategiska ledningsuppgifter och visst administrativt stöd har 33,8 mnkr, motsvarande 3,7 %, fördelats från övriga verksamhetsområden.

Budget per verksamhetsområde

Mnkr	Kostnader 2007	Intäkter 2007	Netto 2007	Netto VP 2006
Anslag 1
Nämnd- och förvaltningsadministration	34,1	0,3	33,8	37,1
Social omsorg, barn och ungdom	30,3	0,8	29,5	30,4
Social omsorg, vuxna	49,4	3,7	45,7	46,3
Flyktingmottagande	0,7	-	0,7	0,1
Stadsmiljöverksamhet  avskrivningar  internräntor	32,1 1,6 2,2	19,5 - -	12,6 1,6 2,2	37,6 0,8 1,2
Förskoleverksamhet	168,4	15,8	152,6	142,7
Skolbarnsomsorg*	19,6	4,2	15,4	30,7
Grundskola *	160,4	19,8	140,6	284,2
Särskola*	2,8	-	2,8	5,7
Äldreomsorg	447,0	68,6	378,4	387,5
Stöd och service, barn och ungdom med funktionsnedsättning	16,0	1,1	14,9	16,2
Stöd och service till vuxna med funktionsnedsättning	92,0	17,0	75,0	68,3
Fritid och kultur	11,0	-	11,0	8,8
Totalt anslag 1	1 067,6	150,8	916,8	1 097,6
Anslag 2
Arbetsmarknadsåtgärder	2,5	0,8	1,7	2,6
Ekonomiskt bistånd	27,2	0,5	26,7	29,4
Totalt anslag 2	29,7	1,3	28,4	32,0
Totalt Norrmalm	1 097,3	152,1	945,2	1 129,6
Investeringar	3,9	-	3,9	11,7

*Budgeten för skolbarnsomsorg, grundskola och särskola avser första halvåret 2007.

Omslutningsförändringar

I verksamhetsplanen redovisas omslutningsförändringar om sammanlagt 121,4 mnkr. Omslutningsförändringarna avser köp och försäljning till andra nämnder i staden och till externa parter t.ex. inom grundskoleverksamhet, äldreomsorg och stöd och service till personer med funktionsnedsättning. Under början av 2007 kommer trafik- och renhållningsnämnden att köpa tjänster från stadsdelsnämnden för gatuskötsel och markupplåtelser. En specifikation av omslutningsförändringarna finns i bilaga 10.

Resultatenheter

Vid årsskiftet förändras resultatenheterna inom de pedagogiska verksamheterna vilket innebär att det finns sju förskolenheter och sju grundskolenheter år 2007. Resultatenheten Riddarsporrens hemtjänst avvecklas och ingår fr.o.m. årsskiftet i Johannes hemtjänst. Väderkvarnens vård- och omsorgsboende upphörde som intraprenad i november 2006 och blir under 2007 resultatenhet. Två av nämndens resultatenheter har överförda underskott från 2005 att täcka under 2006. I det fall underskottet inte täcks kommer resultatenheten att avvecklas i samband med verksamhetsberättelsen för 2006. I tertialrapport 2 år 2006 beräknades den totala resultatöverföringen till år 2007 uppgå till 15,2 mnkr. Resultatenheter och övriga organisatoriska enheter 2007 framgår av bilaga 3 och 4.

Intern verksamhetskontroll

Intern verksamhetskontroll omfattar allt från rättvisande räkenskaper till styrning och uppföljning av uppsatta mål. Inom varje område ska en bedömning göras av hur stor sannolikheten är att fel, brist eller skada kan uppstå. Därefter identifieras de områden som ska omfattas av den interna kontrollen. Arbetet med intern verksamhetskontroll behöver förstärkas och kopplingen till god ekonomisk hushållning behöver tydliggöras. En plan för intern verksamhetskontroll inkl. risk- och väsentlighetsanalys kommer att tas fram i början av år 2007.

Riskhantering

Riskhantering handlar om att kartläggga, hantera och öka medvetenhet om de risker som är förknippade med verksamheten. Riskhantering är en del av det förebyggande säkerhets- och IT-säkerhetsarbetet.

Under 2007 kommer arbetet med att följa upp och vidta åtgärder utifrån den riskinventering, som genomfördes under 2006 att fortsätta. Dessutom kommer riskvärdering, konsekvensanalys och sårbarhetsbedömning att genomföras utifrån riskinventeringen. Under året kommer de informationsklassificeringar som genomförts att revideras så att rätt skyddsnivå kan fastställas.

Verksamhetsansvariga chefer ansvarar för utformning och dokumentation av kontinuitets- och avbrottsplaner, som träder i kraft vid allvarligt eller långvarigt datorbortfall inom den egna verksamheten. Under året kommer en internrevision att genomföras av IT-säkerhetsarbetet.

Lokaler

Stadsdelsförvaltningen ser möjligheterna att använda lokaler flexibelt och prövar alltid om tomställda lokaler behövs till andra verksamheter eller kan avvecklas. Den totala hyreskostnaden för 2007 beräknas till ca 111[3] mnkr. Skolornas hyror har minskat, men fler förskolelokaler ökar hyreskostnaderna. Adolf Fredriks Musikklasser är under läsåret 2006/2007 evakuerat då ordinarie lokaler renoverats och sanerats. Verksamheten flyttar tillbaka till höstterminen 2007. Inom vård- och omsorgsverksamheterna ökar hyreskostnaderna till följd av omstruktureringar.

Antalet förskolebarn fortsätter att öka under 2007. Utbyggnaden av förskolan sker i befintliga lokaler och genom nybyggnad. Denna kapacitetsökning medför ökade hyreskostnader. Under år 2007 kan nio hyresavtal rörande förskolelokaler komma att omförhandlas med risk för ökade kostnader.

Gruppbostäder för äldre på Väderkvarnen och Riddarsporren blir klara för inflyttning under första kvartalet 2007. Höjd standard på äldreboenden medför ökade kostnader men samtidigt kommer ramavtalet, tecknat den 1 januari 2006, med fastighetsägaren Micasa Fastigheter i Stockholm AB att minska äldreomsorgens lokalhyreskostnader totalt.

Till följd av stadsdelsnämndens ändrade ansvarsområden kommer delar av förvaltningens lokaler på Tulegatan 13 att avvecklas.

Medarbetarna

Stockholm – en modern och attraktiv arbetsgivare

Stockholm stad har valt att fokusera på en rad områden för att säkerställa att staden uppfattas som en modern och attraktiv arbetsgivare. Utifrån stadens övergripande områden prioriteras under 2007 de områden som är mest relevanta för stadsdelsnämndens kärnverksamheter inom vård, omsorg, förskola och skola. Dessa är framtida kompetensutveckling, personalförsörjning, omställning och omstrukturering, sjukfrånvaro samt rehabilitering och hälsofrämjande insatser. Nedan beskrivs hur förvaltningen planerar att arbeta med dessa förvaltningsövergripande områden.

Kompetensutveckling

Kompetent, välutbildad och motiverad personal är en förutsättning för att verksamheterna ska hålla god kvalitet och vara konkurrenskraftiga. Ett stort antal medarbetare har under de senaste åren fått möjlighet till utbildningsinsatser i Kompetensfondens regi. Dessa satsningar ska nu följas upp och ansvaret för kompetensutveckling ska framöver inrymmas i ordinarie verksamhet.

För att utveckla förskolans pedagogiska inriktning ska andelen förskollärare öka. Detta är en viktig kvalitetsgaranti för verksamheten. Den centrala satsningen på att ge barnskötare vidareutbildning till förskollärare kommer att tas tillvara och goda möjligheter till kompetensutveckling kommer att erbjudas.

Ett viktigt uppdrag är att utveckla hemtjänsten så att den står bättre rustad för att möta en ökad efterfrågan på en större valfrihet och mer flexibel hemtjänst utifrån brukares behov och förutsättningar. Resurser avsätts för fortsatt kompetensutveckling för medarbetare i dessa verksamheter.

De centrala utbildningsinsatser som anordnats för chefer under föregående år ska utvärderas och följas av individuellt anpassad kompetensutveckling. För de olika verksamhetsområdena inom barn och ungdom samt vård och omsorg ska förvaltningens chefsutvecklingsprogram fortsätta.

Personalförsörjning

Antalet månadsanställda vid Norrmalms stadsdelsförvaltning uppgick vid årsskiftet till 2 029 medarbetare. Medelåldern är 44 år. Andelen kvinnor är 80 % och andelen män 20 %. Av andelen chefer är 82 % kvinnor och 18 % män. Fr.o.m. den 1 juli 2007 beräknas ca 650 medarbetare inom grundskola, skolbarnsomsorg och särskola övergå till utbildningsnämnden.

Verksamheterna på Norrmalm strävar efter att rekrytera yngre medarbetare för att underlätta ett generationsskifte. För att klara personalförsörjningen på lång sikt måste förvaltningen kunna erbjuda meningsfulla och intressanta arbetsuppgifter samt ge möjlighet till personlig utveckling. Förutom kompetenshöjande insatser för medarbetarna kommer förvaltningen att under året ta fram en genomarbetad introduktion för nya medarbetare och ett introduktionsprogram med inriktning för chefer.

En viktig förutsättning för konkurrensen om framtidens arbetskraft är att kunna ge medarbetarna ökad delaktighet och inflytande i arbetet. Ett av redskapen som används för detta ändamål är kvalitetssystemet Investors in People (IIP). Ett annat redskap är arbetstidsprogrammet för schemalagd personal, (Lisa Tid) som ger möjlighet att erbjuda flexibla arbetstidslösningar och som under året införs i vård- och omsorgsverksamheterna.

För att trygga framtida personalförsörjning krävs också särskilda satsningar på chefsförsörjningen. Detta kommer att ske i samarbete med staden centralt och de särskilda prioriteringar som görs där.

Omställning och omstrukturering

De beslutade omstruktureringarna inom staden medför behov av omställning, hantering av övertalighet samt stöd och konsultation för att underlätta dessa processer. Utbildning och information om stadens omställningsavtal kommer att ges under hela året.

Förbättra medarbetarnas hälsa och minska sjukfrånvaron

Att minska sjukfrånvaron utgör ett viktigt led i stadens arbete med att effektivisera och höja kvaliteten i verksamheterna. Sjukfrånvaron inom Norrmalms stadsdelsförvaltning uppgick till 9,1 % under 2006 vilket var en minskning med 0,7 procentenheter jämfört med motsvarande period 2005. Skillnaderna mellan olika verksamheter och enheter är dock stora.. En systematisk och regelbunden uppföljning av sjukfrånvaron görs med hjälp av det IT-stöd som utvecklats av stadsdelsförvaltningen.

Förvaltningen kommer att införa stadens nya rutin för rehabilitering under året samt utarbeta en modell för lokal omplacering för färdigrehabiliterade medarbetare som ska återgå i arbete. I satsningen på rehabilitering ingår även att fördjupa samarbetet med försäkringskassan och företagshälsovården. Utveckling och prioritering av hälsofrämjande och förebyggande insatser är viktigt för att motverka en hög sjukfrånvaro. I det förebyggande arbetet ingår att ta fram en ny policy för arbetsmiljö samt att utarbeta tydliga riktlinjer för hälso- och friskvårdssatsningar.

Arbetsmiljö

För att skapa en god arbetsmiljö är det viktigt att utveckla arbetsorganisation, ledarskap, kommunikation och medarbetarnas delaktighet. Uppföljning ska kartlägga behov och utvecklingsmöjligheter inom dessa områden. En återkommande arbetsmiljöenkät som ska omfatta alla enheter och medarbetare, kommer att införas under 2007.

Utifrån 2006 års arbetsmiljökartläggning kommer handlingsplaner att tas fram för prioriterade områden på både enhets- och förvaltningsövergripande nivå.

---

[1] Psykiatri för äldre

[2]Så kallade Miltonmedel är statligt finansierade stimulansbidrag för samverkan mellan kommuner och landsting kring personer med psykiska funktionshinder

[3] Hyreskostnader för skolor och fritidshem för andra halvåret ingår ej i summan.